Sagan om den fina och vackra och röd-vit-svart-skimrande cykeln.

Äntligen har de flesta virusar kapitulerat från min kropp och efter mer eller mindre sjukt i två månader så kan jag börja tänka på att cykla igen. Jag köpte ny cykel för typ ungefär sisådär en månad sen och den har jag inte spenderat så mycket tid med förutom i makens fotostudio i hemmets lugna vrå. Vill ni se lite bilder från det kan ni ju alltid gå in på hans blogg och titta (http://eskillaago.com/2015/04/10/studiofoto-med-josefine/) och vill man inte gå in där och titta så lägger jag väl upp en bild här då som inte han har lagt upp på sin blogg. Visserligen ser man inte så jättemycket av min cykel men jag gillar bilden iallafall. 

  

 Ja alltså jag har köpt en ny cykel… En Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för något. Men det viktiga är att cykeln är snygg!

Så här snygg var den när den var precis ny… 

  

Och nu är den ännu snyggare för maken har (efter envist tjatande från Vän av ordning att man måste ha en nättare och lättare klämma på sadelstolpen för det är fruktansvärt fruktansvärt jättefult att ha en stor och tung och klumpig klämma på sadelstolpen) bytt klämma på sadelstolpen så nu är den ännu nättare och finare… Och cykeln väger nog en sisådär 38 g mindre. Det är ju helt fantastiskt! Vilken skillnad det borde vara att cykla på en cykel som väger 38 g mindre… Cykeln blir ju så lätt så att den borde trampa av sig själv. Och om ni nu undrar hur mycket min gamla klämma på sadelstolpen vägde jämfört med den nya nättare och finare så har jag naturligtvis vägt dem och tagit kort på dem med. 

  

 Alltså ni ser hur stor och ful den gamla klämman till sadelstolpen var. Och tung… Riktigt tung… 49 g…det är typ lika mycket som ett ton…nästan…kanske inte riktigt lika mycket men nästan. 

  

 Och här ser ni hur nätt och fin och liten den ny klämman till sadelstolpen är. Och det mest fantastiska är att den bara väger 11 g…det är ju typ ingenting, typ viktlöst…nästan…inte riktigt men nästan.
Och det bästa är ju att cykeln är 38 g lättare än vid inköp (visserligen har maken satt på ett flaskställ på cykeln utan att väga det först så risken är väldigt stor att cykeln väger mer nu men det är ju ingen i hela världen, inte ens Vän av Ordning, som vill läsa om en cykel som har blivit tyngre). Ja, lyckan är total över min nya fina Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för något. 

 Hur gick det då till när jag bestämde mig för att köpa min Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för något. Jo så här gick det till…på ett ungefär iallafall…sanningen är inte långt bort. 

Maken skulle köpa slang och skor. Det var allt vi skulle köpa. Inget annat. Det var jag tydlig med när maken och jag gick in i cykelaffären. Inget annat än slang och skor mumlade jag för sjuttioelfte gången till maken samtidigt som dörrarna till affären öppnades. Ja, jag vet sa maken och blängde lite smått irriterat på mig och blicken sa på ett ungefär: åååååhhhh vad du är tråkig…ibland måste man spontanhandla lite för när man kommer in i affären kanske man hittar något jättespännande som man bara absolut måste ha för när man var hemma visste man ju inte att det fanns i affären som t ex Muc-Off eller ett kedjelås eller ett par handtag eller ett multiverktyg…eller en trasa att putsa cykeln med…eller…eller…ja ni förstår grejen med makens blick. Jag blängde tillbaka och min blick sa att det blir väldigt väldigt synd om maken om han inte gjorde som det var bestämt och bara köpa slang och skor och inget annat. Skorna hade han redan tittat ut och att titta på slang är ju inte det direkt mest spännande man kan göra i hela världen så vandrade jag bort ifrån maken. Ja, Vän av ordning, jag menar precis vad jag skrev. Att titta på slang är inte så jättespännande. ”Hmmm…jag har en racer, alltså ska jag köpa en racerslang.. ska jag ska jag ha en svart slang eller en svart slang. Jag tror nog att jag tar en svart slang.” Alltså inte jättespännande. Så jag gick ifrån de svarta slangarna typ på direkten och gick på måfå runt i affären. Plötsligt var det som om en strålkastare tändes i taket och ljusstrålen lös rakt på en cykel. Det var som i en film…cykeln fick en gloria (undra vilken film som just den detaljen finns i???) och i bakgrunden hördes Messiahs Halleluja…eller så var det jag som nynnade på den berömda melodin. Jag blev alldeles stum och min kropp förflyttades utan att jag vet hur (om det nu var som en scen ur en film flög jag nog antagligen fram men mest troligt är att jag gick för egen maskin) till cykeln. Och där stod den vackraste, finaste och röd-vit-svartaste cykeln jag någonsin har sett. Mina ögon tindrade och det är inte alls omöjligt att jag dreglade lite också. Det var kärlek vid första ögonkastet. Tid och rum bara försvann. Jag hade tunnelseende och det enda jag såg var en Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för något. Jag stod där hur länge som helst, säkert i flera timmar (eller snarare mer troligt någon minut) innan jag brutalt drogs tillbaka till verkligheten av makens lena stämma: Den är snygg den där cykeln. Mmmmm…svarade jag drömmande. Vill du ha den, frågade maken. Mmmmm…svarade jag både drömmande och bedjande och skamset (med tanke på förmaningarna maken fick av mig innan vi gick in i affären). Jaha…men då köper vi väl den då, sa maken överlyckligt. Men det kan vi ju inte göra, svarar jag förskräckt samtidigt som hela jag inombords skrek att jag vill ha just den cykeln. Varför kan vi inte göra det, svarar maken. Därför att vi kan inte bara spontan-köpa en cykel sådär hux flux, svarar jag med lite vemod i hjärtat när jag inser att det enda vettiga är att åka hem och fundera noga igenom om det är vettigt att köpa en ny fin Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för något till mig. Äsch, svarar maken. Vill du ha den så köper vi den säger han bestämt och stegar bestämt och snabbt bort till kassan. Och vips så var jag ägare till en alldeles ljuvlig, vacker, röd-vit-svart-skimrande Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för något och har inte ångrat en sekund att jag råkade spontan-köpa en cykel utan att ha planerat det hela för fem öre. Och jag var otroligt lycklig i bilen hem…men frågan är om inte maken var ännu lyckligare än mig. Ja, gott folk…så här gick det alltså till…på ett ungefär, typ…när jag köpte ny cykel. 

 Dagen efter att jag fick hem min fina Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för något blev jag naturligtvis sjuk och har inte kunnat cykla på den på flera veckor. Men för en vecka sedan var jag ute på mitt första långpass… det blev väldigt långt… betydligt längre än vad Gammelfaster Agdas kondis orkade med. Men har man en ny fin och vacker och röd-vit-svart-skimrande cykel som är kul att cykla på och ett envist pannben så orkar man mycket även om det inte gick fort och jag var helt slut resten av den dagen. 

Och så här såg det utnär jag och Gammelfaster Agdas kondis var ute på vår första tur på min Scott Scale 730 med drev och trampmekanism och bromsar och en massa andra obegripbara funktioner och bokstavskombinationer som jag inte riktigt vet vad det är för nåt. 

   

 

Och under veckan som gått har Gammelfaster Agda fortfarande lånat ut sin kondis till mig men hon har nog föryngrat sig några år från 103 till kanske 88,3 år. 

 Epilerade ben 2015:

 Jossefru vs Maken: 6 – 3

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: