Jossefru och Vän av Ordning är imponerad av cykelhandlarn

Host host…. Hrrrrmm… Host host….. Oj ursäkta mig. Det var ju inte trevligt av mig att börja inlägget med sådana där otäcka saker som hosta…. Men virusarna har haft mig i ett järngrepp i flera veckor nu. Jag har försökt att kämpa emot med olika effektiva motangrepp på virusarna såsom till exempel besök i Falun men resultatet av det blev ju inte jättebra. Hes i typ en vecka efteråt och ännu mer hosta. Men det var det ju värt! För något roligare har jag nog aldrig varit med om. Och om jag ska sammanfatta den första helgen av VM med Skiathlon och Teamsprint så blir sammanfattningen enligt följande: 

  • Ousch tjena vilket drag det var i mördarbacken redan när Charlotte Kalla bara var ute och värmde upp och testade skidor. Det var som om det var tävling på blodigt allvar redan då. 
  • Anders Södergren är precis så söt och fin och stilig på riktigt som han ser ut att vara på tv. Och det blev en finfin bonus att jag råkade få se honom på skidor i mördarbacken trots att han inte skulle tävla. 



  • De sötaste skiddräkterna hade inte svenskarna utan de ungerska damerna. Vita dräkter med blommor på ankel och rumpa. Hur sött som helst. (Tyvärr låg de lite efter i tävlingarna och fokus låg på vad som hände kring medaljkandidaterna så därför blev det inga bra kort på dem, jag ber så mycket om ursäkt för det). Och de amerikanska damerna hade också söta dräkter… Såg nästan ut som om de hade fina stödstrumpor på sig. Eller vad tycker ni? 
  • Roberto Vacchi verkar vara en riktigt trevlig prick! 
  • Dario Colognas rumpa är riktigt riktigt välsvarvad i verkligheten. Alltså ännu mer välsvarvad än vad den är på tv. 
  • Teodor Petersson är fin från alla håll! 

Jag tycker Sverige ska ha VM lite oftare är min slutkommentar om VM. Och vill man se fler finfina bilder från våra två dagar i Falun så kan man lämpligen besöka makens sida på internätet… Eskillaago.com är det du ska skriva i adressfältet på internätet, alltså internätet och inte adressfältet på ett kuvert. Internätet!!! Men det var faktiskt inte alls det här jag skulle skriva om alls… Det bara råkade bli så…alltså råååååkade! 

Det jag egentligen skulle skriva om var att jag och maken rååååååkade åka förbi vår cykelhandlare innan idag. Vi skulle tydligen köpa slang. Och det gjorde vi….och en liten grej till…. Fast vi bara skulle köpa slang. Fast ändå köpte vi en liten grej till…fast maken absolut lovade att vi baaaaara skulle köpa slang… Det är hopplöst att åka till cykelhandlarn. Nåja… Det var ju inte riktigt det här heller jag skulle skriva om. Vän av ordning ger mig onda ögat för att jag aldrig kommer till det jag egentligen skulle skriva om. För idag är Vän av ordning så otroligt lycklig över det jag ska skriva om. Så håll i er, alla vänner till Vän av ordning, för idag i cykelhandlarns affär så såg jag att det var en varm och fin och ljuvlig och behaglig och tilltalande och ljuv och trivsam och älskvärd och framförallt charmerande harmoni i klädhörnan i affären. Trots att vi bara skulle köpa slang så förflyttades min kropp till klädhörnan ofrivilligt till klädhörnan men den älskvärda och varma och ljuva och charmerande och tilltalande och trivsamma och fantastiskt ljuva harmoni var alltför svår att motstå. Så där stod jag mitt i harmonin och insöp den ljuva stämningen som rådde i klädhörnan med ett stort leende på läpparna. Och nu undrar förstås alla vänner till Vän av Ordning vad som utstrålade den fantastiskt trivsamma och älskvärda och ljuva och trevliga och varma och charmerande och varma harmonin i cykelhandlarns klädhörna (och Vän av ordning undrar inte detta för Vän av Ordning vet redan svaret… Jag kunde inte hålla mig utan skvallrade för Vän av Ordning så fort möjlighet för det gavs)… Och svaret på gåtan om hur cykelhandlarn hade lyckats få till en charmerande och ljuv och varm och tilltalande och trevlig och fascinerande och framförallt frestande harmoni stavas: Colourcoordinated! Alltså mitt framför ögonen på mig i cykelhandlarns klädhörna hängde alla cykeltröjorna i färgordning. Alltså det var så vackert! Vän av ordning jublade högt när jag berättade detta.  Det måste vara en Vän av Ordnings högsta drömmar som går i uppfyllelse! Om ni nu vill ha bra tips på hur ni colourcoordinatar i er garderob hemma rekommenderar jag starkt Mogis videoblogg med inlägget Strukturera mera. Älskar det inlägget! Alltså seriöst! Titta på det! Ni kommer älska det oavsett om ni tänker colourcoordinera din garderob ellerr inte. Fullkomligt ÄLSKA det! Här kommer länken! Klicka nu och titta och njut och skratta! https://m.youtube.com/watch?v=yHsSgryszD4



Epilerade ben 2015:

Jossefru vs Maken: 4 – 1,19

#undraromcykelhandlarnharsmygtittatpåmogisstruktureramera #sportsonJKPG #harmoni #colourcoordinatad #färgmatchamera 

Senaste trenden….

Ni vet den där sidan på internätet som är som en enda jättestor anslagstavla… Där kan man hitta många bra saker och många knäppa saker och användbara visdomsord. Häromdagen hittade jag den här bilden.

IMG_0401

Och så kan det ju vara… Det är ju ingen riktig cyklist som ger sig ut och cyklar utan matchande cykelkläder, matchande cykelhjälm, matchande cykelhandskar, matchande handtag eller styrlinda, matchande vätskeställ, matchande cykelflaska, matchande cykelskor etc etc. Ja en del galna människor går ju faktiskt så långt att de målar om köksbord för att de ska matcha makens Bianchi Sempre Pro Di2 i celeste färg. Men nu är faktiskt den senaste trenden….och en väldigt oväntad trend…. Att man ska matcha sin cykel med…. Stekpannan. Vi tar det från början så förstår ni.
Vi hade en gammal stekpanna med sådan där beläggning som gör att saker man steker ska bli just stekta och inte vidbrända och stanna kvar i stekpannan. Men på senare tid tyckte jag (det är viktigt att veta att maken hade i detta fall en åsikt som är tvärtemot min) att maten inte har blivit just stekt utan snarare vidbränd och stannat kvar i stekpannan och svårt att diska bort och gett en vidbränd eftersmak till nästa matomgång som skulle bli just stekt men som även den blev vidbränd och stannade kvar i stekpannan vilket gav resultatet att nästa omgång mat som skulle bli just stekt i stekpannan fick dubbel vidbrändhet som krydda och så fortsatte det i en väldigt ond spiral. Stekpannans förfall var ett faktum (iallafall för alla medlemmar i familjen utom just maken som inte tyckte det var några problem alls med stekpannan). Men en dag när maken var på väldigt gott humör eller jag var på ett väldigt uruselt humör och matvägrade (vem vill ha mat som istället för stekt smakar vidbränt gånger hundra typ?) så gick maken med på att skriva upp stekpanna på listan där vi skriver upp saker som vi ska handla i matväg under veckan. men lilla vän av ordning… Sluta störa mig…..men tror du inte att folk fattar att stekpannor inte är något i matväg men man brukar tillaga något i matväg i dem och man kan ofta köpa stekpannor i stora affärer som säljer jätte jättemycket varor i matväg. Nåja… Maken åkte glad i hågen iväg (kanske mest glad för att komma ifrån det matvägrande monstret till fru…) för att inhandla en fin ny stekpanna. Och en stund senare kom han stolt hem och visade upp familjens nya stekpanna. Jag bara tittade på stekpannan och log och sa: fint att du har köpt en stekpanna som så fint matchar din Bianchi Sempre Pro Di2 i celeste! Maken tittade förvånat på stekpannan och utbrast: nämen det gör den ju faktiskt. Det tänkte jag inte alls på när jag köpte min Bianchi Sempre Pro Di2 i celeste att den en dag skulle matcha familjens stekpanna.

IMG_0394

Det gick några minuter då maken stolt och nöjt begrundade sin nya fina stekpanna. Sen plötsligt såg maken ut som om hela världen gick under…. Ja han såg sannerligen miserabel ut när han med kvidande och lidande och pinad röst säger till mig: men det var ju inte meningen att köpa en stekpanna som matchar min Bianchi Sempre Pro Di2 i celeste… Nu kanske din Scott Aspect 10 kommer slänga arga blickar på både mig och min Bianchi Sempre Pro Di2… Och tänk på min Bianchi Sempre Pro Di2 som sover tillsammans med din Scott Aspect 10 i garaget… Detta kan bara sluta i ren förskräckelse.
Lugn bara lugn sa jag till maken med len stämma. Det är ingen fara. Jag har bra pli på min Scott Aspect 10 och hon har blivit så otroligt mycket gladare sedan du pysslade om henne med nytt styre och allt. Och förresten, sa jag… (Här reste jag mig upp i en otroligt dramatisk rörelse…så dramatisk att om man hade varit på teater så hade hela publiken dragit häftigt efter andan i ren förstumning och förstått att här har Jossefru något på gång…vilket i och för sig var sant) och gick fram till lådan där vi har mormors gamla hederliga stekpanna som bara används en gång per år (för att göra grönkål till julbordet) och ett gäng kastruller och grytor. Jag slamrade runt lite i lådan…mest för effektens skull… Och vips så hade jag hittat det jag letade efter. Jag vände mig om mot maken och log ett förnöjt leende och höll fram vad jag hade hittat och sa: min Scott Aspect 10 har också en stekpanna som matchar fint… Visserligen väldigt liten men ändå…

IMG_0397

Så gick det till när den senaste trenden(???) inom cykelsporten blev till… Få se hur många andra som hänger på.

IMG_0399

För övrigt så sysslar jag mest med TDG, alltså Tour de Garage eller garagecykling eller mer känt som cykel vars bakhjul är fastsatt i en trainer som befinner sig i garaget. Och det går ju riktigt bra. Ibland är det roligt…

IMG_0355

Ibland är det långtråkigt….

IMG_0358

Då får man liva upp det på något vis…som att räkna hur många Kusmi-teburkar som finns i garaget.

IMG_0366

(Svaret är tio stycken).

Men det bästa är ju att ha medryckande musik i öronen när det är långtråkigt. Ju sämre låtar i spellistan desto snabbare cyklar jag (ja alltså Rednex med Cottoneye Joe är inte alls bra och Blumchen är fortfarande ingen hit fast man trampar runt och runt och runt sketasnabbt till hennes låtar). Jag behöver hjälp med att utöka min bedrövligt dåliga spellista så kom igen nu…ge mig tips på den sämsta låten… Låten som man riktigt skäms för att man lyssnar på men som ändå är den ultimata oslagbara träningslåten.

Till sist kan jag tillägga att maken brukar göra mig sällskap på TDG och envisas med att cykla med röda cykelbyxor. Men någon gång ibland kommer han ut i garaget med ett par svarta cykelbyxor på sig och då blir jag lycklig….ända tills att jag ser att det är hål i dem….på väl valda ställen på framsidan. Jag blänger lite ilsket på maken men det brukar inte hjälpa utan han bara flinar åt mig. Så gott folk…ibland föredrar jag faktiskt röda cykelbyxor.

IMG_0345

Epilerade ben 2015:
Jossefru vs maken: 2 – 1,22

Woop Woop!

WoopWoop för maken! Igårkväll hände det!

Epilerade ben 2015
Jossefru vs maken: 1 – 1

Visserligen tog det en veckas lidande för maken att epilera benen en gång men skam den som ger sig! (Jag klarade av epileringen på en kväll om nu någon för statistik på det).

Jojomän… Här händer det grejer!!!

Ja, håll i er allihopa för hemma hos Jossefru händer det grejer… Maken gör framsteg.

Epilerade ben 2015
Jossefru vs Maken: 1 – 0,56

Maken epilerar lite varje dag med mycket ”det är så synd om mig”-blickar efteråt. Men det positiva är ju att maken har använt epilatorn vid flest tillfällen så då borde vi ju dela på epilatorns kostnad och då har jag ju genast några hundralappar över åt att köpa några fina blommiga handukar med fåglar på. #detärrättroligtattretamaken #troddealdrigattmakenskullebörjaepilerabenen

Allt har en första gång..

Idag gott folk ska jag berätta om lite saker som har hänt för första gången under de senaste dagarna. Och för att vän av ordning ska vara nöjd så tar vi händelserna i kronologisk ordning dvs att det som inträffade först berättar jag om först och typ så.

Och då var det väl väldigt lämpligt att den första saken som hände först av saker som har hänt för första gången under de senaste dagarna är typ som en fortsättning på föregående inlägg om det svarta ihåliga aluminiumröret jag fick av maken i julklapp. Det svarta ihåliga aluminiumröret även kallat Syncross-styret skulle äntligen få komma på plats. Och det är den första saken som händer för första gången… Nämligen att det är första gången jag byter styre på min Scott Aspect 10. Jag har ju förstått att en del (läs maken och andra ivriga cykelfantaster) byter styren lika ofta som en annan dricker te vilket är jätte jättefantastiskt superduberofta. Och det var ju tydligen bara en tidsfråga enligt maken innan jag också hade bytt styre. Och nu har det då alltså hänt. Och detta utspelades i mitt garage ungefär samtidigt som jag var väldigt upptagen med viktiga sysslor inne i huset (läs spela Harry Potter-spel på playstation tillsammans med barnen) och som ni förstår så var det alltså inte jag som skötte just den biten med att byta cykelstyre utan det var maken. Och maken är verkligen en väldigt omtänksam make så han frågade försynt om han fick låna min fina cykelvåg för att väga lite olika grejer och dokumentera det åt mig så att jag kunde blogga om det sedan för han tyckte tydligen att det var viktigt att jag och barnen lyckades bemästra ”Han som inte får nämnas vid namn” med en massa käcka trollformler som Harry och De andra käcka trollkarlarna på trollkarlsskolan kan. Så jag tackade tacksamt för hans engagemang i min blogg samtidigt som jag viftade fram trollformler. Så maken fixade och donade i garaget och sprang fram och tillbaka mellan garaget och köket för att väga lite olika pinaler och grejer. Och här kommer en festlig bildkavalkad av vad maken hade för sig!

2015/01/img_0220.jpg
Mitt nya svarta ihåliga aluminiumrör även kallat Syncross-styre vägde 247g. Det var tydligen både på tok för brett och alldeles galet för tungt så maken tog fram en söt lite såg för att såga lite i mitt nya styre.

2015/01/img_0221.jpg
De stackars oönskade och bortsågade ändarna på mitt svarta ihåliga aluminiumrör även kallat Syncross-styre vägde hela otroliga 7g.

2015/01/img_0222.jpg
Mitt svarta ihåliga aluminiumrör även kallat Syncross-styre väger numera alltså 239g. Tydligen vägde de bortsågade aluminiumsågspånen 1g för det kan ju inte bero på cykelvågens instabila precision att inte ekvationen 247-7 blev 240g eller att maken inte hade fingertoppskänsla när han hanterade min fina fina cykelvåg.

2015/01/img_0223.jpg
Sen var det tydligen viktigt att ha en bild på båda styrena så att man kan se att de verkligen ser helt totalt superduberolika ut. Det var ju en verkligen fiffig och jättestarkt idé att ha kort på det.

Och när maken ändå var igång och mixtrade och fixade med min Scott Aspect 10 så passade han på att mixtra och fixa på lite alla möjliga andra ställen på min Scott Aspect 10 och det resulterade i följande grejer.

2015/01/img_0225.jpg
Mina fina röda klingbultar som maken köpte åt mig för flera flera månader sedan åkte upp på vågen… Observera att det är fem stycken klingbultar på vågen och att de väger 4g tillsammans. De skulle tydligen äntligen få komma till användning på min Scott Aspect 10.

2015/01/img_0226.jpg
Jaha… Och de FYRA klingbultarna som redan satt på min cykel vägde hela 10g tillsammans.

Men nu tänker vän av ordning att det där var ju slarvigt av maken att väga alla fem röda fina klingbultar när det bara är fyra som skulle användas. Så utan bildbevis på hur mycket mina fyra röda klingbultar egentligen väger får vi helt enkelt godta en gammal hederlig matematisk formel för att få reda på hur mycket de fyra röda fina klingbultarna väger och då säger mitt matematiska huvud att ekvationen blir fyra genom fem gånger fyra är lika med 3,2g. Så då får väl detta godtas som den enda sanningen om vikten av mina fyra röda fina klingbultar.

Strax efter incidenten med mina fina röda klingbultar så hittade maken något trevligt runt plastmojängsskydd som satt innanför kassetten och vips så var det borttaget och vägt det med.

2015/01/img_0227.jpg

Så allt som allt hade maken genom att ”bara” byta styre på min cykel sparat hela 85,8g på min cykel. Det är ju helt fantastiskt! Att samtidigt som jag spelade Harry Potter-spel med barnen påbörjades jakten på grammen på min cykel och den blev hela 85,8g lättare. Det är ju bara så otroligt makalöst fantastiskt. Och visst känner jag av den otroliga viktminskningen när jag ägnar mig åt garagecykling eller mer känt som cykel vars bakhjul är fastsatt i en trainer som befinner sig i garaget.

Men för er som har lite svårt att sätta vikten 85,8g i något sammanhang för att verkligen förstå hur mycket det egentligen är i vikt så har jag självklart hittat något som väger ungefär lika mycket och vägt det. Svaret är att 85,8g är nästan lika mycket som makens nya cykel (även kallad pizza-slicer) inklusive cykelstället som medföljde.

2015/01/img_0252.jpg

Jaha gott folk… Så gick det till när Jossefru för första gången fick styret utbytt. Det var sak nummer ett som hände för första gången och summa summarum av det är att maken inte får väga på cykelvågens utan att ha Jossefru som kontrollant så att allt går rätt till.

Sak nummer två som har hänt för första gången är att Jossefru har på alldeles egen hand faktiskt köpt något till min Scott Aspect 10.
Har man nytt cykel-styre så tycker jag att det faktiskt är befogat att köpa lite nya fina handtag till cykelstyret. Och det är exakt vad jag har gjort. De är fina och röda och jättefina och reptilmönstrade och fina.

2015/01/img_0237.jpg
De väger 22g alltså typ ingenting eller ungefär lika mycket som en liten söt liggandes tomte.

2015/01/img_0246.jpg

Bland det bästa med dem är att de med sitt reptilmönster matchar mina Furious Fred-däck och att genom att de är röda matchar fina linjer på mitt nya Syncross-styre, mina fina fyra röda klingbultar, mina fina röda snabbkopplingar, sömmarna på sidan av mina cykelhandskar, min Scott-tröja och min cykelhjälm. För det har jag ju förstått att det är viktigt att saker och ting matchar varandra på ett otroligt genomtänkt sätt.

Men lilla Vän av ordning lugna dig…jag kommer till det nu. Alltså hur mycket mina gamla handtag egentligen vägde. Mina svartgråa och tråkiga handtag vägde hela 92g.

2015/01/img_0243.jpg
92g är ju hur mycket som helst. Vilken tur att jag bytte handtag för nu har jag sparat ytterligare 70g på min cykel. Det innebär typ lite mer än min absoluta favoritCD-skiva.

2015/01/img_0248.jpg

Så då har jag skrivit om första gången som mitt cykelstyre är utbytt och om första gången jag har handlat något på egen hand till min Scott Aspect 10 och till råga på allt sparade vikt på det. Då är det bara en sak till som jag ska skriva om som har hänt för första gången.

Epilerade ben 2015
Jossefru vs Maken: 1 – 0,25
Om ni undrar vad 0,25 egentligen innebär så kan jag tala om att maken tyckte att det gjorde ont att epilera benen och har bara gjort en vad. Det här blir ett spännande år!

2015/01/img_0265.jpg

Jakten på grammen har börjat

Så var det då 2015 och överallt läser man om alla nyårslöften à la ”jagskatränamera” eller ”jagskagånedivikt” eller ”jagskalevareettsundareliv”. Jag har inget sådant nyårslöfte men däremot har jag tydligen motvilligt börjat den frenetiska jakten på att minska vikten om än bara med några få gram.

Det hela började på julaftonen… Precis efter julmaten och Kalle Anka och Te och Pepparkakor och att Tomten frågade om det fanns några snälla barn.
Jag som har varit otroligt snäll under hela år 2014 svarade med en klar och ljudlig stämma Ja på just frågan om det fanns några snälla barn. Och tomten tittade lite granskande på mig men såg att min snällhet lös över hela mig och gav mig därför ett smalt och avlångt paket. Och genast började min fantasi fundera på vad som kunde finnas i detta smala och avlånga paket. Kan det vara en blommig handduk med fåglar på av märket Pip Studio som är ihopsnurrad till ett långt och smalt paket? Eller kan det vara en blommig och fin pyjamas av märket Pip Studio som är ihoprullad till ett lång och smalt paket? Eller kan det vara ett fint och galet mönstrat underlakan av märket Pip Studio som är ihoprullat till ett långt och smalt paket? Fantasin kunde inte sätta några gränser på vad det kunde vara i det långa och smala paketet. Så fort tomten hade bockat och bugat och vinkat till alla snälla barn (mig inräknat) slängde jag mig över mitt smala och avlånga paket och slet hysteriskt jättefrenetiskt upp mitt paket för att finna att jag hade fått…… (Vad tror ni att det var i paketet…. Snälla säg en badhanduk av märket Pip Studio… Snälla snälla!)….. Jag hade fått… Eeeehhhh, Om jag ska vara ärlig så såg jag inte vad jag hade fått för i handen hade jag ett svart ihåligt aluminiumrör. Först tänkte jag: men herre jösses vad ska jag med ett svart ihåligt aluminiumrör till? Men jag har rätt bra fantasi och kan vara rätt så kreativ så jag såg rätt snart i mitt inre hur det svarta ihåliga aluminiumröret genom att borras ned i en fin träbit kunde förvandlas till en fantastiskt tjusig ljusstake. Men jag hann inte ens tänka färdigt hur tjusig min fina ljusstake skulle bli förrän maken med ett helt fantastiskt jättestolt leende kom fram till mig och frågade om jag blev glad för mitt fina paket. Jag log lite fånigt mot maken för om jag ska vara ärlig så var jag inte beredd på att få ett svart och ihåligt aluminiumrör i julklapp av maken. Men maken genomskådade mitt fåniga leende och tittade granskande och ingående på mig för att sedan sucka och fråga mig följande sak: men Älskling… Du ser väl vad det är du har fått i julklapp? Eeeehhh…det är väl klart svarade jag så självsäkert som jag kunde. Precis vad jag alltid har önskat mig försökte jag säga med en övertygande röst samtidigt som jag såg fina blommiga paket med innehåll från Pip Studio få vingar och flyga iväg.
Maken ler återigen mot mig och säger sådär lyckligt som bara maken kan: jag visste att du skulle bli glad över det. Tänk vad aerodynamiskt det är!
Men vänta lite nu…. Aerodynamiskt??? Men varför i Jösse namn skulle jag få ett aerodynamiskt svart ihåligt aluminiumrör för att kunna göra en fantastiskt vacker och aerodynamisk ljusstake??? Men här någonstans börjar vän av ordning viska i mitt öra att maken kanske inte alls hade gett mig ett vanligt svart och ihåligt aluminiumrör. Det svarta ihåliga aluminiumröret var tydligen en sak…. Men vadå undrade både jag och vän av ordning. Som om maken kunde höra min och vän av ordnings tysta konversation i mitt huvud kom han med svaret då han lyckligt sa till mig: åååååh din cykel kommer att bli både lättare och mycket snyggare med det här Syncros-styret! Aha… Så det var det det var… Det svarta och ihåliga röret var alltså ett lättare och mer aerodynamiskt cykelstyre än mitt gamla cykelstyre som sitter på min Scott Aspect 10. Det var ju verkligen den perfekta (???) julklappen.
Så nu sitter jag här och väntar ivrigt på att maken ska byta cykelstyre på min Scott Aspect 10 så att vi kan undersöka hur mycket lättare min Scott Aspect 10 blir! Spänningen är olidlig… Kommer jag att spara 10g??? Eller blir det mer? Det vore ju fantastiskt! Och hur mycket motsvarar viktnedgången på cykeln om man jämför med riktiga saker???

Rakade ben 2014

Så var det här… År 2015… Med nya utmaningar! Men först måste jag stanna upp och summera det viktigaste från år 2014… Nämligen vem som egentligen vann tävlingen om flest rakade ben. Så med pompa och ståt och inbillad trumvirvel i huvudet ber jag att få presentera resultatet i:

Rakade ben 2014
Jossefru vs Maken

Med siffrorna 71 mot 67……… Vinnaren är ………… Jossefru!

Yes yes yes! Jag visste att jag skulle vinna! Känns skönt!
Jag vill så här i glädjeyran passa på att tacka Maken… Utan dig hade det blivit en rätt tråkig tävling. Jag vill även passa på att tacka er alla som har hejat på mig och peppat mig när det har känts motigt att raka benen. Utan ert stöd hade jag inte haft typ årets mest rakade ben ever! Tack tack tack!

Vän av ordning stör mig som vanligt mitt i min glädjeyra och undrar vad som hände med maken… Varför vann jag med fyra rakningar?
Jo så här är det vän av ordning och alla ni andra… Jag tror att maken medvetet lät bli att raka benen sen innan jul för jag tror att han har siktet inställt på att vinna tävlingen för år 2015 istället. För i den tävlingen är det en stor födel att ha hår på benen på årets första dag. Så då är det väl lika bra att passa på att presentera tävlingen för år 2015.

Epilerade ben 2015: Jossefru vs Maken

Jag har aldrig epilerat benen… Ja inte maken heller… Men det ska bli en spännande tävling. Maken är dock väldigt väldigt tveksam till den här tävlingen men det är bara att ropa åt honom att komma in i matchen. Jag har varit och köpt en vit och rosa fin epilator. Så nu sitter jag och väntar och väntar på att håren på benen ska växa ut.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b39/60658441/files/2015/01/img_0190.jpg

Jag väntar och väntar fortfarande på att håren ska växa ut men det går väldigt långsamt måste jag säga. Jag får nog gå och göra något annat under tiden jag väntar. Kanske ägna mig åt garagecykling en stund. För kom ihåg att idag är den obligatoriska träningsdagen för då har man träningsstatistik på 100% för år 2015!

I övrigt vill jag önska er alla ett gott nytt år! Och jag skickar med er ett litet tips för 2015!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b39/60658441/files/2015/01/img_0176.png